Höst

Nu är det höst på riktigt. Träden har inte speciellt mycket löv längre och det blir allt mörkare och kallare för var dag. Nu då vi har gått över till vintertid tänds lamporna i mina fönster redan vid 17-tiden för att jaga bort mörkret. Många tycker att det är dumt med vintertid och tycker att det är slöseri att ha det ljusare på morgonen. Jag tillhör inte dem. Då jag jobbar så stiger jag upp redan vid 04.45 och går till bussen en timme senare. Vid 08-tiden, drygt två timmar senare, är jag framme vid mitt jobb. Med vintertid blir det ljust under resan. Det betyder otroligt mycket att det är ljust, att solen hinner gå upp, under min långa resa till jobbet. Jag känner mig piggare och gladare då jag kommer fram. Tids nog så kommer det eviga mörkret längre fram i vinter då det är mörkt hela vägen till och från jobbet.


Mumin har varit hemma på långpermis från lumpen och åkte tillbaka först igår. Han fick höststäda i trädgården och bära in sommaren i uthuset. Pelargonerna och den fina dahlian i sina krukor bars in nu då frostnätterna är i antågande. Själv kunde jag ju inte hjälpa till utan fick nöja mig med att vara kommendora. Han fick slita och släpa för vissa av krukorna är stora och tunga. Till våren planterar vi om pelargonerna och tar ut dem igen. Dahliaknölarna, som vi tagit upp ur sin kruka och låter ligga på tidningspapper, får en ny kruka. Lika vemodigt som det är att plocka undan sommaren lika roligt är det att ta fram den igen.


Nu lyser en ensam kruka på vår trappa. Jag har valt en fin, spröd krysantemum i lilamelerad färg. Den står så fint i sin kruka och den går så fint ihop med huset. Till allhelgonahelgen skall den få sällskap av en ljuslykta i mörkret.