Betraktelser och noteringar ur vardagen. Samtliga foton och texter tillhör muminmammans alter ego och det är förbjudet att använda dem utan lov.
tisdag 10 april 2012
Begär
Mitt habegär är väckt. Jag är nästan besatt. Jag drömmer och fantiserar och min åtrå lämnar mig ingen ro. Jag vill bara ha, ha, HA och jag kan inte sluta tänka på det. Jag är hjälplöst förlorad. Besegrad. Det är nog inget annat att göra än att öppna plånboken och se glad ut.
Föremålet för min heta längtan är en cykel. Knallröd och grann. Krämvita bulliga hjul. Pakethållare, skärmar och stänkskydd är allt i det grannaste av röda. Sitsen är brun och bred och som gjord för en mjuk damrumpa. Tre växlar och både fot - och handbroms så jag inte ramlar i backen så ofta. Kan det bli bättre? Jag bara undrar.
Jag tycker faktiskt jag är värd en ny cykel. När, om någonsin, har jag ägt en sprillans ny cykel? Begagnat, ärvt, övertag och mer begagnat. Jag kan knappt räkna alla olika cyklar jag haft. Och alla har de varit mer eller mindre begagnade. En av cyklarna skänkte keramikerväninnan till mig då hon själv skaffade sig en ny. Den cykeln var för övrigt också röd. Det var en racercykel med bockstyre, supersmala däck och den var snabb som vinden. Att jag inte slog ihjäl mig på den är ett under! Den hade enbart handbromsar och då min generation är uppfödd med fotbromsar så jag är verkligen glad att jag överlevde den cykeln. En annan begagnad cykel köpte muminbarnens farmor till mig då barnen var små. Det var en högst timid damcykel, dunkelt grön och den hade inga växlar. På den graverades mitt personnummer in om den skulle bli stulen. Det blev den. Två gånger. Men den andra gången hittade den inte hem igen personnumret till trots.
Min aktuella cykel är Lilla Mys gamla cykel som verkligen har sett sina bästa dagar. Cykeln är direkt trafikfarlig vilket gör att jag inte använder den alls. Den bara står där i mitt rosa uthus och väntar på bättre tider.
Nu är våren här. Cyklar skall tas ut ur förråd och dammas av. Alla skall vi cykla omkring, lyckliga och glada, med vinden fläktande i håret. Motvind, regn och rusk finns inte. Jag köper den drömmen. Och denna vår skall jag cykla lyckligt omkring på min röda granna cykel. Med cykelhjälm och allt.
Illustration; Tove Jansson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar