Småkryp

Jag har sagt det innan och jag säger det igen.  Jag verkligen HATAR småkryp.  Egentligen vet jag inte om hatar är rätt ord här för faktum är ju att jag är livrädd för dem.  Och om de bara höll sig till att vara små, de där kräken, kanske det skulle gå an.  Men det gör de ju inte förstås.  Verkligen inte.

Allt kan ju hända så här i augusti månad då krypen har växt till sig ordentligt efter en varm och fuktig sommar.  Som här om kvällen t ex då jag i godan ro satt och tittade på TV.  Plötsligt ser jag i underkanten av mitt synfält hur en jättespindel - storlek halv tarantella minst - springer in under tv-bänken.  Jag rusar förstås upp, tänder alla lampor så att jag skall hitta krypet.  Jag går fram till bänken, lyfter på alla sladdar men av spindeln syns inte ett spår.  Halv panik!  Vad skall jag nu göra??  Jag kan näppeligen lägga mig på golvet och bli föremål för en springattack från spindelns sida och inte ha en chans att undkomma!  Jag menar, som vi redan vet så är jag knappt smidigare än ett kylskåp nu sedan olyckan, och jag hade inte haft en chans att komma upp från golvet om spindeln hade vänt sitt intresse mot mig.  Nää, det var bara inte att tänka på!  Fortfarande så här några dagar senare vet jag inte vart spindeln tog vägen och jag  går omkring med stadiga inneskor om ut i fall att jag skulle ha oturen och råka trampa på den.  Usch!  Fy!  Och bläää! 

Sedan vi alla blev upplysta om att vi delar säng med diverse odjur vet vi nu om att vi inte skall bädda som vi gjorde innan.  Inga sängöverkast skall läggas på,  har vi fått lära oss, för då trivs de där otroligt fula krypen som är osynliga för blotta ögat - ursäkta uttrycket - som fisken i vattnet.  Så för att hålla kvalstren borta låter jag nu min bädd exponeras för diverse andra djur kan man säga.  För att vara helt säker på att jag är någorlunda ensam i min säng om natten står jag varje kväll - VARJE KVÄLL - och skakar täcke, kuddar och madrass.  Det är sant!  Jag gör faktiskt det.  För tänk, TÄNK, om någon spindel eller jävligt ful bagge har förirrat sig in bland mina sängkläder!  Det är nästan för mycket för mig att ens tänka på!

Så är mitt liv.  Och jag vill inget hellre göra än som Mumin gör här på bilden.  Jag vill ta en eldkastare och utrota hela skiten av småkrypsbeståndet.  Ja, det vill jag faktiskt.  Helt bestämt!!

Illustrationen av Mumin hämtad från Hikipedia.