Februaribarn som jag är så fullkomligt älskar jag snö och vinter. Med åren har jag förstås blivit varse att jag bor i helt fel del av landet om jag vill uppleva kalla, långa och snörika vintrar. Men inte visste jag att det var så eländigt vintertid här nere i Skåne då jag flyttade hit på det ljuva 80-talet. Jag menar - solen sken, fåglarna kvittrade och luften var tät av den söta berusande rapsdoften. Villigt och blåögt lät jag mig förföras av böljande gula rapsåkrar i maj. Klart att jag trodde att detta var himmelriket och inget kan felas här.
Fel, fel, fel!!! Vintern FINNS INTE här. Den skånska vintern är brun, grå och blöt. Ett evigt mörker som aldrig vill ta slut.
Med förtjusning talar jag i telefonen med Lilla My som bor i huvudstaden där vintern gjort sitt intrång. Snön vräker ner. Bussar, tåg och lokaltågen blir inställda. Flyget blir inställt. Snödrivorna växer på höjden i raketfart och människorna hukar i snöstormen. Skolor stängs. Kommer de till jobbet överhuvudtaget de där stackars Stockholmarna? Jag läser skämt på Facebook var norrlänningarna ber de stackars stockholmsborna hålla ut för nu har norrlänningarna sänt ut bandvagnar för att rädda de nödställda i huvudstaden. Jag ler i mjugg och önskar att även jag fick vara med om snöäventyret.
Jag vill att vintern skall vara vinter. Marken skall vara kall och vit. Det skall gnistra i snötäcket och det skall knarra ordentligt under mina skor då jag går. Det skall gå att pulka i flera veckor i sträck och det skall gå att skida i vinterlandskap ända fram till i mars. Sjöar och haven skall täckas under is och den spolade isbanan skall locka barn och ungdomar att åka skridskor, spela bandy och hockey och göra piruetter om de vill. Snökojor skall grävas ut, snögubbar byggas och snöbollskrig skall utkämpas under skolraster och sena kvällar. Snölyktorna skall tävla med islyktorna om de vackraste ljusskenen och helst av allt skall vi alla åka sparkstöttingar på trottoarerna.
I stället är verkligheten helt annorlunda. Jag får undra om det blir en vit vinter i Skåne i år. Får vi ens en vit jul? Jag läser oroligt prognoser om varm, varm vinter och jag ber till högre makter att det inte skall bli så. Visst har vi haft en vecka nu med snö och många minusgrader men det regnar bort medan jag sitter här och skriver. Jag ser att de lovar kallare igen fr o m torsdag men då är ju redan all snö borta. Kommer det någon ny snö? Blir det en vit jul?
"Talvella tulee lunta". I översättning blir det "På vintern snöar det". Så heter bilden ovan. Så vill jag att det skall vara.
Illustration - "Talvella tulee lunta" by Yoshiko-A-Black.
2 kommentarer:
Muminmamma, du fick som du ville!
För tiden gick och snön kom, kom för att stanna. Den kom så hårt att vintern nu vägrar släppa oss ur sitt grepp.
Idag är det den 11 april, och jag ser snön som täcker marken och jag ser människor halka och vingla till på isen, det kommer rök ur deras munnar när de andas.
Jag suckar för mig själv och tänker; att jag saknar krokusar och snödroppar, att jag saknar tjocktröja och halsduk, att jag saknar kaffe på en uteservering i solen, att saknar de blommande träden i Kungsträdgården och sist men inte minst att saknar jag Muminmammans blogginlägg.
Bryt förtrollningen om vintern och skriv om vårsolen och fåglarna som återvänder!!
Jag undrar om du än har hört lärkan i skyn, den som du alltid vet precis när du hör första gången varje år.
Skriv om den där extra mörka timmen på morgonen när vi ställt om klockan för sommaren och längre kvällar, men alla de där morgonmänniskorna då? Som sitter där med sitt svarta svarta kaffe och får en till timme av mörker på morgonen? Är du en av dem?
Skriv om hur du när våren kommer pryder ditt hem med tulpaner i alla vackra färger, något som jag nu alltid också gör, tack vare dig.
Skriv om hur ont det gör när knoppar brister och om hur man kan längta till något nytt i nya tider.
Skriv så jag får läsa.
För jag saknar det.
Sötaste Lilla My,
Jag lovar att jag skall börja skriva igen! Älskar dig!
Puss från din Muminmamma
Skicka en kommentar