Vårbestyr

Han är snart åttiofem men redan har han hunnit klippa sin gräsmatta två gånger, grannfarbrorn. Han har också hunnit få potatisen i jorden och räfsat i jordgubbslandet. Till detta skall noteras att han också har klippt ner buskar och planterat blommor i alla rabatter och krukor. Och även om ogräset knappt har hunnit upp så är han där och hackar. Så nog är våren här alltid.

Själv har jag inte gjort så där skapandes mycket i min trädgård precis. Jag har förvisso kommenderat och haft mig och det har fungerat alldeles utmärkt måste jag säga. Det är ju inte av pur elakhet jag kommenderar men eftersom ödet ville att jag inte skulle kunna göra trädgårdsarbete längre så har jag fått anpassa mig efter rådande omständigheter. Jag har kommenderat min store, starke son till trädgårdsarbete. Och det har fungerat det med.

Mumin har fått gräva upp alla mina rabatter och snygga till dem efter att de legat i dvala de senaste två åren. Han har bl a fått gräva upp pionen och flytta den till ett bättre ställe. Där har han fått gräva ett nytt hål och inte placera den för djupt för då blommar den inte har jag läst mig till. Sedan har han - under mina glada tillrop - rensat kraftigt bland stockrosorna och grävt upp de mest fantastiska rötter som dolt sig under jord. Dessa har har han slängt på komposten så må hända att där blommar stockrosor nästa år. Därefter har jag deltagit lite grand i arbetet och klippt ner rosenbuskarna. Mest för syns skull så inte Mumin skulle tappa sugen totalt. Sedan släpade han de taggiga grenarna till komposten. Jag konstaterade att grenarna inte var det enda han släpade efter sig men jag teg så stilla vilket nog var klokt.

Att våren är här har även mullvadarna konstaterat. Med skottkärra och spade har Mumin tagit bort ett sextiotal mullvadshögar som prydde gräsmattan. Med krökt rygg och svetten lackandes över densamma överöste han de stackars mullvadarna med diverse kraftuttryck. Jag lät det passera och bad Mumin så snällt att bära ut lerkrukorna ur förrådet. Sedan satt vi i allsköns ro och planterade violer och penséer till vårens ära. Det blev så fint och krukorna står nu på trappstegen och på uteplatsen tillsammans med trädgårdsmöblerna som Mumin burit ut.

Med våren kommer "trevligheter" som att tvätten får torka utomhus i sol och vind. Med våren kommer andra "trevligheter" som att åkern är plöjd och besprutad med gödsel. Men det gör ingenting att det luktar dynga i dagarna tre då man bor så vackert som jag gör. För så enkelt är det; - då luften är mättad av dygndoft, då hänger jag tvätten inne!

Illustration; Vattupensaassa piilossa by Jossujb

Begär

Jag tror jag härmed kan mynta ett nytt ordspråk - "Bättre ge upp än illa fäkta!". Varför då detta? Jo, för jag älskar sötsaker. Jag kan inte leva utan dem. Så är det bara. Och jag har lärt mig att det är någonting som jag inte bör kämpa emot heller. För det går inte. Och varför skulle jag kämpa emot något så tämligen harmlöst som sötbegär? Så himla dumt, säger jag. Man lever bara en gång.

De stora favoriterna är ljus choklad, salmiak och lakrits. Just nu har jag totaldille på Cloettas "Plopp med saltlakrits". Jag kan inte få nog av dem och jag blir lycklig, lycklig då de är till extrapris och man får fler än man räknat med. Andra storfavoriter är Marabous "Noblesse" och Mirabells "Mozartkugeln". Mästerverk som smälter i munnen och smakar underbart till både kaffe och thé. Mmmm, säger jag bara! Och nu har det kommit en nyhet i chokladhyllan som inte går av för hackor - "Marabou Sensation Caramelized Almonds and Sea Salt". Ljuvligt underbar och makalöst god!

Men den största lyckan är kanske ändå att Fazers godis nu för tiden är så rikt representerad i Sverige. Det innebär att jag utan problem kan sätta tänderna i gamla favoriter som Tupla, Geisha, Fazers Blå och Marianne. Jag hittar dem t o m i lösgodishyllan tillsammans med Dumle, Fazermint och storfavoriten - Amerikanska pastiller. Vilken lycka! Värre är att Franska pastiller, Fami, Susu, Kismet och mycket ur Fazers nyare sortiment med yoghurt och choklad inte hittat hit. Och inte finns det heller finsk salmiak i någon större utsträckning att hitta i de svenska hyllorna vilket ger mig svår abstinens efter Supersalmiak, Aakkoset, Lakritsmattor, Leijona och många, många fler sorter. Dessa sorter måste jag fortfarande tvinga mina nära och kära att släpa till mig var gång de hälsar på mig i det sydligaste av Sverige.

Under åren som gått har jag inte varit någon stor glassätare men det har ändrats den senaste tiden. Mitt stora motstånd mot glass har varit att jag inte hittat någon glass - förutom den italienska förstås - som kunnat mäta sig med barndomens Jakobstads glass. Tyvärr tillverkas inte denna glass längre utan de är uppköpta av Ingmans glass som också finns här i Sverige. Dessvärre smakar inte Ingmans glass överhuvudtaget som företrädarens dito vilket är en stor besvikelse. Så därför har jag nu gått vidare i mitt glassliv och lärt mig äta och uppskatta annan glass. Absoluta favoriter är Ben & Jerry´s sortiment, tätt följda av Häagen -Dazs lena "Macadamia Nut Brittle" och Sia Glass´underbara " Lemon Curd". Mmmm - om säger så.....

Livet skall vara gott att leva. Med betoning på gott!


Bild; Lilla My på Fazers tablettask med mjuka hallonpastiller.

Stockholmsvisit

Så har vi då varit på en intensiv visit uppe i Stockholm, Mumin och jag. Mumin tog flyget från Köpenhamn och själv äntrade jag planet från Ängelholm och vi sammanstrålade ute på Arlanda för ett påskbesök hos Lilla My och Sniff. De unga tu har äntligen, ÄNTLIGEN, fått en större lägenhet och nu var vi inbjudna till besök. Lägenheten var ljus och fin och den hade en jättestor balkong som blir ljuvlig att ha nu då sommaren kommer. Och bara en sådan sak att vi nu kunde röra oss fritt runt om i lägenheten utan att trampa ihjäl varandra, så som vi gjorde i den pyttelilla ettan, kändes riktigt skönt må jag säga!

Dagarna och kvällarna har varit fulla av aktiviteter men vi har faktiskt hunnit med att slappa en del . En dag tog vi oss till Moderna Muséet och såg den fantastiska utställningen med Evert Lundquist. Vi föll som furor för hans konst och jag inhandlade en plansch som jag skall få inramad så fort som möjligt. Jag hoppas verkligen att den inte skall bli liggandes i något skåp som mina inhandlade planscher har en tendens att göra! Modernas samling i övrigt var mycket fin och vi såg också en hejdlöst rolig video i videopassagen som vi tyckte mycket om. Lunchen intogs vid fönsterbord i kafeterian och vi blickade ut över ett vackert Stockholm som speglade sig i vattnet. Den mjälla majskycklingen med pestopotatis och sås på soltorkade tomater satt som en smäck på detta.

Moderna Muséet, "Alice i Underlandet" på Rigoletto, Stand up Comedy på Tiny Comedy och sist men inte minst "Figaros Bröllop" på Operan blandat med besök hos Storstadsfilifjonkan och fönstershopping har förgyllt vår tid i Stockholm. Det har varit helt underbart att träffa mina muminbarn och det har varit fantastiskt härligt att ha detta stora kulturutbud runt knuten. Jag har njutit i fulla drag och jag hoppas jag snart får styra kosan mot huvudstaden igen. Jag längtar redan!

Illustration; "Lady of the Cold" by jossujb.

Reklamation

"Kommer du ihåg då du hade köpt den där fisken till ert akvarium?" Storstadsfilifjonkan slänger ur sig frågan när vi precis går in på stormarknaden i Arninge. "Vad pratar du om?" Jag tittar på henne och undrar vad hon menar. "Jo, det var då du bodde i Lund och du hade köpt en sån där slöjstjärt som var skitdyr och så gick den och dog efter bara några timmar" svarar hon mig. "Och då blev du så förbannad att du lade den i en plastpåse och tog med den nästa dag till skolan. Sedan hade du den i din väska hela dagen och då lektionerna var över så travade du iväg till akvariebutiken och krävde att du skulle få en ny. Och de stackarna i affären hade inget annat val än att ge dig en ny. De måste ha tyckt du var helt galen, haha!"

Jag går sakta vidare medan minnet kommer tillbaka och jag förundras över hur principfast jag var. Rätt skulle vara rätt och det var inget mer med det tycktes jag resonera. Jag önskar att jag vore lika bestämd idag och gå tillbaka med en vara då jag inte är riktigt nöjd. Men det gör jag inte. Kanske har jag blivit mer bekväm och kanske har jag mer pengar att röra mig med så det är inte så viktigt att kräva sin rätt alla gånger. Lite synd måste jag säga.

Illustration Tove Jansson.