Statusuppdatering

 

 

Jag hade inte en aning om att så många läste mina statusuppdateringar på Facebook.  Jag hade inte en aning om att så många började sin dag med att kika in på min Facebook-sida för att se hur jag börjat min dag med mitt svarta, svarta kaffe.  Men nu vet jag.  Jag får ibland rena rama kärleksförklaringar från vänner, både här i Sverige och i utlandet, som sänder mig en rad var de skriver att de älskar mina statusuppdateringar.  Jag får små noteringar från unga som äldre. Jag får respons från personer som jag minst av allt förväntat mig att skulle läsa mina inlägg.  När jag springer på någon på stan säger de innan de släpper iväg mig att de läser mina kaffenoteringar varje dag och att de formligen älskar dem.  Visst låter det härligt?  Själv tycker jag att de inte är så märkvärdiga men jag låter er ta del av mina statusuppdateringar från veckan som gått.    

 2011 02 27 

- 04.15 kom morgontidningen denna morgon. Svart som i en säck där ute och friska vindar. Nu svart, svart kaffe som jagar den mörka natten in i ny dag.

2011 02 26

- klockan lite över halv sju på morgonen och det är hur jävla ljust som helst där ute. Jag antar att det är ett vårtecken. Vi tar litta svart, svart kaffe på det! ;-)

 2011 02 25

är hur nöjd och belåten som helst nu då WM i Oslo har dragit igång. Här skall otroligt många timmar tillbringas på sofflocket de närmaste veckorna för att heja fram Finland och Sverige. Och Sverige, Sverige som ni gladde ett gammalt skidhjärta igår! Med stolthet i barm sörplar jag på det svarta, svarta kaffet som smakar sensationellt gott idag! :-)

2011 02 24 

har gått helt coco bananas på nykomponerad smörgås. Det svarta, svarta kaffet har avnjutits med Fazers fullkornstunnbröd (x-pris på ICA denna vecka) som fått en fyllning av hackad blandsallad & sockerärter (även detta till x-pris på ICA), liten klick smörgåspickles, hemodlade groddar, hackad rökt skinka & creme fraiche. Rör ihop och dra nga varv med svartpepparkvarnen. Bre´på, rulla ihop och ät. Mumma!

 2011 02 23

läser sonens statusuppdatering i Malmö och instämmer till fullo i hans inlägg; -
" undrar vad det är för vitt helvete utanför hans fönster..." Och jag som tagit av broddarna från stövlarna!! Stor, stor balja med svart, svart kaffe till tröst!!

2011 02 22

hatar då hon inte riktigt vet om det är den där tisdagen eller inte. Skall soptunnan ut eller inte? Ja.Nej.Ja.Nej.Hmm.Ja. Nu står den ute och väntar på sopgubben i alla fall och så får vi se vad som händer. Nu svart, svart kaffe för att lugna nerverna!

 2011 02 21 

- den kära minirut gör mig och det svarta, svarta kaffet sällskap ännu en morgon. Varför ändra ett vinnande koncept? :-)

2011 02 20 

- ännu en kall och vacker morgon. Läser morgontidningen och ser att 123-lottomiljoner gått till Råå. Då hoppas vi att det är dottern som lämnat in den raden! Men jag tror ju inte hon har spelkort förstås.... :-) Svart, svart kaffe får nog skölja ner den drömmen tror jag.

2011 02 19

- hela 8,5 minusgrader och absolut vindstilla denna arla lördagsmorgon. Efter en mångalen natt hoppas jag att solen flödar från en blå himmel idag! Nu svart, svart kaffe och morgonblaskan. :-)

 Illustration Tove Jansson.

Bygdens son

Här bygdens stolthet, Daniel Lemma, bördig från Nyhamnsläge utanför Höganäs, Skåne.  I detta lilla fiskeläge växte mina muminbarn upp och det gjorde även Daniel. Daniel är en synnerligen trevlig man, välkänd internationell musiker och det är trevligt att här höra honom sjunga på svenska.  Håll till godo!

Jacob Hård

Jag älskar Jacob Hård.  Så är det bara.  Nu tror jag förvisso att det hänger ihop med att jag älskar att utöva skidning från sofflocket och då är Jacob det absolut bästa tänkbara sällskap som finns.  Och då jag har svåra behov av friidrottande från samma soffa så är Jacob även där min bästa vän.  Jacob håller sig med synnerligen kompetenta bisittare, både i skidning och friidrott, och detta förgyller mina stunder framför TV;n än mer.  Så ni förstår att jag är mycket glad för denna kunnige, supertrevlige sportjournalist.

Men vi har haft våra svårigheter Jacob och jag. Det skall jag inte sticka under stol med.  För som i de flesta långa förhållanden så kan man tycka lite olika emellanåt.  Ett tag var problemen så stora att jag var tvungen att hålla mig till Eurosport under en hel skidsäsong!  Då var det riktigt illa och jag tog väldigt illa vid mig.  Jag hade svårt för alla bortförklaringar varför inte svenskarna lyckades med skidningen och varför alla andra drog nytta av att hänga på svenskarna medan svenskarna självklart skulle hänga på andra när tillfälle kom.  Än var det fel på vallan, än var det att de fick dra hela tiden medan ingen annan gjorde ett dugg.  Jag var så trött på alla påhopp om både det ena och det andra och det var med sorg i hjärtat jag var tvungen att byta kanal.

Men åren går och jag har lugnat ner mig lite grand.  Det räckte mer än väl att vara borta en hel skidsäsong från Jacob och SVT för att jag skulle krypa till korset igen.  Jag saknade Jacob något alldeles oerhört för det finns ingen som skapar en så härlig och gemytlig stämning i skidsoffan så som Jacob gör. Jag är kanske inte heller så känslig längre och jag har även noterat att det inte är Jacob som är tvärsäker i sågningar av allt och alla utan det är hans lille ettrige - om än mycket kunnige - bisittare Anders Blomquist som står för det.  Nu har ju också Anders blivit äldre och slipat ner de värsta kanterna även om han fortfarande kan komma med lite ogenomtänkta kommentarer ibland.  Men det kan jag ta nu för tiden.

Idag börjar WM i Oslo och jag skall njuta, njuta, NJUTA av varje skidsekund!  Jag skall mysa med Jacob och Anders och jag skall lyssna på deras förtroliga småprat med mig genom TV-rutan.  Åhh, så härligt vi skall ha det!  Nu är det inte lönt att försöka nå mig och gud nåde er om ni ringer mig under sändning.  Det är intet för intet som jag tidigare anklagats för att planerat mina barn och barnledigheter efter WM och OS.

Nu håller jag alla tummar för de helt otroliga skidåkarna.  Heja Finland!  Heja Sverige!  Nu skall vi visa dem (läs Norge) var skåpet skall stå!


Illustration från Hikipedia.

Stormarknaden

"Nää, jag skall inte ha så mycket.  Jag behöver ingen vagn.   Det räcker så bra med en sån här dragkorg för min del.  Vi ses sedan vid kassorna."  Jag nickar kort till U och så ger jag mig ut i stormarknadens labyrinter.

Nu skall vi se här.  Hmm,  två mango för 10 kr.  Det är ju billigt.  Det måste jag ha.  Och titta - tre passionsfrukter för en tia!  Ner i korgen med dem också.  Oj, en korg med sharonfrukter för 16 kr.  Det får jag nog också ta.  Inte för att jag riktigt har koll på hur och när man äter dem, men det är ju jättebilligt.  Jag fortsätter mot salladerna och blandar lite ruccola, babyspenat och mangold i en påse.  Hmm, jag tror jag tar lite färska champinjoner också.  Det går alltid åt.

Jag släntrar vidare mot mejeriprodukterna och tar en ekologisk lättmjölk.  Oj, det var ju jättebra datum på den!  Jag tar nog två, det är ju bra att ha hemma.  Hmm, ingen ekologisk grädde.  Men vad skall jag med den till?  Jag går vidare mot juicen och står och funderar en stund.  Tänk om man skulle köpa en sån där svindyr Brämhults juice?  Det har jag ju inte gjort på år och dar och de är ju så goda!  Och så är det ju helg också.  Jag fingrar på flaskorna och söker långt bak för att få ett bra datum och så ligger morotsjuicen i korgen.

Jag fortsätter till nästa gång med mejeriprodukter och där stöter jag på en yngling som fyller på varor.  "Har ni ingen ekologisk grädde?" hör jag mig själv säga och gossen pilar iväg för att kolla läget.  Medan jag väntar får jag syn på risifrutti på hyllorna.  Risifrutti!  Men guuud så gott och så många smaker det finns nu för tiden! Risifrutti har jag inte haft hemma sedan barnen behövde mat till skolans utflykter och det är ju några år sedan om man säger så.  Jag är mycket exalterad och nöjd plockar jag ner två risifrutti i korgen innan ynglingen är tillbaka med den ekologiska grädden som jag bett om.  Jag tackar honom översvallande för hjälpen och medan jag går vidare funderar jag på vad det nu var jag skulle ha grädden till.

Men oj!  Så fina laxtournedos!  Jag stannar till vid fiskdisken och låter mig förföras av utbudet och plötsligt har jag bestämt mig.  "Jag tror jag tar en sån där med kräftröra och kaviar" säger jag till kvinnan bakom disken och så ler jag lyckligt.  Det är ju fredag, gu´ bevars, så lite lyx kan jag ju unna mig tänker jag och skall precis gå vidare då min blick fastnar på en stenbit.  "Men oj", hör jag mig själv säga, "det var ju värst vad stenbiten är billig!  Jag tror jag tar den där som inte är så stor och så kan jag göra stenbitssoppa i morgon.  Kanske du kan flå den till mig också?"

Nu har jag helt bestämt spårat ur men det är bara att gilla läget.  Tillbaka till grönsakerna, nu då jag tydligen skall göra fisksoppa, och jag inhandlar potatis, fänkål och schalottenlök.   Därefter ilar jag till köttdisken och låter mig lockas av tunna revben, som kostar nästan ingenting, och det kan ju vara bra att ha hemma om  Mumin kommer hem snart och vill ha just revben.  Medan jag står där och marinerar revben i tanken känner jag doften av tacos komma.  Runt hörnan står en ung flicka och demonstrerar maträtten ifråga och jag springer fram till henne.  "Kanske får jag smaka?  Tack så mycket , jag tror bestämt jag är lite hungrig och nä, men oj, har du tre olika styrkor på salsan? "  Jag pladdrar på som en idiot och innan jag lämnat henne har en extrahot salsa landat i korgen.

Hmm, nu skall vi se.  Kanske skall jag göra fisksoppan med tomater?  Jag böjer mig ner och tar Muttis finfina hela tomater på burk.  Men oj, titta där!  Muttis krossade tomater i trepack till kanonpris. Ner med dem också.  Nu börjar korgen bli mycket full men jag ångar på som i trans.  Men oj! Jag glömde visst Ramlösa som jag varit sugen på så himla länge och jag vänder tillbaka.  Minsann!  Har de inte Ramlösa till finfint pris för tre stycken 1,5 liters flaskor!  Jag tvingar ner flaskorna i min redan överfulla korg och jag är mycket nöjd med mig själv. 

På min väg mot kassan hinner jag fylla på med två byttor glass fast jag bara skulle ha en.  Jag fyller på med än mer potatis, jag köper choklad och minsann slank det inte ner lite fryst kyckling i den överfyllda korgen?  Jag fyller tre stora kassar med matvaror och jag stapplar lätt förvirrad ut till parkeringen.  Hur i jesse namn kunde det sluta så här??


Illustrationer från Moomin characters. 

Miss Li

Blommande februarifönster

Det är inte så att jag vill vara skrytsam eller så.  Men jag tyckte liksom att det var på plats att informera och visa upp att tolv av mina aderton orkidéer blommar.  De är så granna där de står och kråmar sig i mina fönster så att hälften hade varit nog.  De hade kunnat blomma än yppigare än bilderna visar för jag har tyvärr lyckats med bedriften att bryta av flera blomsterstänglar på blommorna.  Allt detta då jag i min iver försökt tvinga de ömtåliga stänglarna att växa rakt och tagit i för hårt då jag försökt klämma fast dem vid käpparna.

"Vilka orkideer, what do you do.. " undrar en Facebookvän då jag lade upp bilderna där igår.  Ja, inte gör jag mycket - det kan jag upplysa om och mitt svar blev så här;  " Jag gör inte så mycket faktiskt. Blommorna står i norr och öster fönster. Ingen eller mycket knappt med värme på under fönstren. En dryg msk vatten varje söndag och glömmer jag så ger jag då jag kommer ihåg och fortsätter på söndagar som vanligt igen. Jag ser nogsamt till att inget vatten kommer i bladvecken och jag ger vattnet uppifrån. Då blir de så här fina och de blommar om och om igen. :-) "   

En annan FB-vän skrev kommentaren; "Orkidéer...men snöfritt!!!! Surt!"  Jag måste här upplysa om att denna vän är en karl så han såg nog inte skönheten i bilderna utan såg endast att marken var bar utanför mitt fönster vilket den inte är var han bor.  Även en annan FB-vän skrev om snötemat och nämnde orkidéerna i förbifarten på detta vis; "Såå fiiina, men har ni ingen snö??" 

Det där med att orkidéer skulle vara "tantblommor" det tar jag med en nypa salt.  För jag är ju beviset på att det inte stämmer, inte sant?  (Här vill jag nu att ni nickar instämmande där ni sitter och läser framför era skärmar.) I vilket fall som helst så är jag lycklig och glad över mina fina orkidéer.  Nu hoppas jag att de blommar länge än och att de fortsätter pryda mina fönster tills våren är här.  Så håll till godo med mina foton på mina fina orkidéer.  Delad glädje är dubbel glädje! 


Fotona är Muminmammans privata.

Madama Butterfly

Redan i början av november var det bestämt.  Vi var alla överens om datumet, det såg ut som om inga arbetsresor till fjärran länder var inbokade och alla kunde komma.  Biljetter inhandlades till vår lilla muminfamilj och en lång väntan fram till första helgen i februari började.

I helgen var det så dags.  Snorkfröken och Snusmumriken bokade hotell i Malmö, Lilla My och Sniff hade kommit ner från Stockholm och tillsammans med mig trängde vi ihop oss i Mumins lilla studentlägenhet för en natt.  Innan lördagens stora föreställningen samlades vi allesammans hemma hos Mumin för en kaffestund och med stor aptit åt vi de grymt goda fastlagsbullarna från Mäster Hans som Mumin inhandlat dagen till ära.  Där efter gjorde vi oss snabbt i ordning och så bar det iväg.

Malmö Opera var fylld av festklädda människor denna afton och luften surrade av förväntan.  Vi sökte oss till våra platser på balkongens första rad och vi blickade ut över den fyllda salongen.  Inte en stol var ledig och det var ju inte så konstigt eftersom recensionerna hade varit fantastiska och detta var den absolut sista föreställningen.  Jag tänkte i mitt stilla sinne att det var en himla tur att vi köpt biljetterna i så god tid!  Jag suckade av välbehag och lutade mig tillbaka i stolen.  Föreställningen kunde börja.

Så vackert.  Så himla vackert. Scenografin var avskalad och med små, små medel skapades en vacker inramning till Puccinis opera.   En fantastisk Madama Butterfly, som denna kväll gestaltades av Elsebeth Dreisig, sjöng som en gudinna.  Jag rördes till tårar både en och två gånger och jag hoppades att min fina make up inte helt skulle förstöras.  I pausen åt vi våra förbeställda tapas och drack vårt vin.  Jag tittade på min lilla familj och jag gladde mig så att vi allesammans kunde dela denna operaupplevelse.

Andra akten bara flög iväg och föreställningen fick stående ovationer som aldrig ville ta slut.  Vilken föreställning!  Vilken härlig operakväll!  Med tårfyllda ögon stapplade jag ut från salongen och jag kände mig så lycklig, så lycklig.  Det här var den bästa operaföreställningen jag sett på ett tag.  Så enkelt är det.

Vi vandrade vidare i den ljumma Malmökvällen till den franska bistron var vårt bokade bord väntade på oss.  Här fortsatte sedan kvällen med mera njutning men för magen denna gång.  Tack min älskade lilla muminfamilj för en fantastisk kväll.  Jag älskar er!


Illustration:  Muminmamman by Pandorra.