Redan i början av november var det bestämt. Vi var alla överens om datumet, det såg ut som om inga arbetsresor till fjärran länder var inbokade och alla kunde komma. Biljetter inhandlades till vår lilla muminfamilj och en lång väntan fram till första helgen i februari började.
I helgen var det så dags. Snorkfröken och Snusmumriken bokade hotell i Malmö, Lilla My och Sniff hade kommit ner från Stockholm och tillsammans med mig trängde vi ihop oss i Mumins lilla studentlägenhet för en natt. Innan lördagens stora föreställningen samlades vi allesammans hemma hos Mumin för en kaffestund och med stor aptit åt vi de grymt goda fastlagsbullarna från Mäster Hans som Mumin inhandlat dagen till ära. Där efter gjorde vi oss snabbt i ordning och så bar det iväg.
Malmö Opera var fylld av festklädda människor denna afton och luften surrade av förväntan. Vi sökte oss till våra platser på balkongens första rad och vi blickade ut över den fyllda salongen. Inte en stol var ledig och det var ju inte så konstigt eftersom recensionerna hade varit fantastiska och detta var den absolut sista föreställningen. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det var en himla tur att vi köpt biljetterna i så god tid! Jag suckade av välbehag och lutade mig tillbaka i stolen. Föreställningen kunde börja.
Så vackert. Så himla vackert. Scenografin var avskalad och med små, små medel skapades en vacker inramning till Puccinis opera. En fantastisk Madama Butterfly, som denna kväll gestaltades av Elsebeth Dreisig, sjöng som en gudinna. Jag rördes till tårar både en och två gånger och jag hoppades att min fina make up inte helt skulle förstöras. I pausen åt vi våra förbeställda tapas och drack vårt vin. Jag tittade på min lilla familj och jag gladde mig så att vi allesammans kunde dela denna operaupplevelse.
Andra akten bara flög iväg och föreställningen fick stående ovationer som aldrig ville ta slut. Vilken föreställning! Vilken härlig operakväll! Med tårfyllda ögon stapplade jag ut från salongen och jag kände mig så lycklig, så lycklig. Det här var den bästa operaföreställningen jag sett på ett tag. Så enkelt är det.
Vi vandrade vidare i den ljumma Malmökvällen till den franska bistron var vårt bokade bord väntade på oss. Här fortsatte sedan kvällen med mera njutning men för magen denna gång. Tack min älskade lilla muminfamilj för en fantastisk kväll. Jag älskar er!
Illustration: Muminmamman by Pandorra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar