onsdag 13 oktober 2010

Lunch med grannfrun


"Skulle du vilja göra mig sällskap till lunch idag?" frågar U så som hon gör ibland då vi åker in och handlar.  "Det blir inget märkvärdigt, vi plockar bara ihop något litet" fortsätter hon och hon får det att låta som om det vore en ynnest om jag tackade ja.  Nu vet jag ju, vis av erfarenheten, att är det någon som skall vara lycklig så är det jag för en lunch med U är alltid en fröjd för öga och gom.

Vi parkerar bilen utanför huset och går in.  S-E är på jobbet och det är bara vi och katten Måns som är hemma.  Lekande lätt med en sann husmors ömma hand plockar U fram vår lunch.  Några skivor parmaskinka läggs upp på min tallrik.  En liten bit primadonna svettas bredvid en skiva baskisk fårost.  En liten spansk korvsnutt naturelle bröstar sig mot sin like rullad i parmesan.  Avokadon ligger mogen och fin tillsammans med de söta cocktailtomaterna som U odlat under sommaren.  Den finfina olivoljan är ringlad på min tallrik och flingsaltet ligger redan i en liten hög bredvid.  Den halvgrova franska baguetten är skuren i lagom grova stycken och den söta plommontomatmarmeladen är upphälld i en vacker skål.  Isvattnet är upphällt i glasen och nu är det bara att hugga i.

Vi smackar och vi stönar.  Himlar med ögonen och ojar oss.  Det är så gott så vi nästan smäller av.  Vi biter små tuggor av korven och låter parmaskinkan smälta i munnen.  Vi doppar brödet i olja och salt och känner osten explodera mot gommen.  Kniven sjunker så lätt genom den perfekt mogna avokadon och primadonnan doppas i marmelad.  Vi tittar på varandra och säger om och om igen att tänk att äta mat kan vara så här underbart gott!

Vi avslutar vår lilla lunch med starkt nybryggt kaffe och delar på en catalan från bageriet. Det här är vår lilla stund.  Bara vår.  Vår egen stund som vi inte delar med någon annan.  Men det är inte alltid vi tar till storsläggan på detta vis.  Igår åt vi uppvärmd korvstroganoff från dagen innan och det var minst lika gott.  Det var så gott så jag skall nog göra en stroganoff á la grannfrun endera dagen!


Bild hämtad från anna the red´s Bento Factory. 

       

1 kommentar:

Louise Alexandersson sa...

MUMS, kan man kalla annat än värmd mat i plastlåda imicron på jobb, BLÄ

Åååå lyxigt värre sådär en vardag :)