Den stora festen

Det började så smått redan förra fredagen. Släkten samlades på restaurang i Helsingborg för att träffas lite privat innan kalaset gick av stapeln på lördagen. Nästan hela släkten var på plats och jag gladde mig åt att få träffa mina barn med respektive, Mårran och Hemulen, Finlandsfilifjonkan med ett av barnen med sällskap och mina två muminbröder med fruar och barn. Vi var drygt tjugo stycken och det var så trevligt med så många på plats. Alla kusiner, mina barn och syskonbarn, som nu är mer eller mindre vuxna, gladdes mycket åt att än en gång få träffas och umgås på ungdomars vis med sena kvällar, efterfest och mycket prat. Storstadsfilifjonkan med barn anlände sent på fredagskvällen och slöt upp på kalaset först på lördagen. Fredagskvällen försvann i ett nafs och det kändes så trevligt att börja helgen på detta vis.

På lördagskvällen samlades vi i klubbstugan på Råå. Gäster från Danmark och Sverige blandades med släkten från Finland. Vänner och släkt i en salig röra. Jag överöstes med blommor och paket och det kändes nästan som om jag fyllde hundra i stället för femtio! Klubblokalen var pyntad med blommor och levande ljus och vi satte oss så småningom till de dukade borden. Det var trångt om saligheten för vi var femtio stycken som skulle få plats. Mina muminbarn med respektive stod för matlagning och festarrangemang så jag kunde bara luta mig tillbaka i min stol och njuta av kvällen.

Vi började med Snorkfrökens och Snusmumrikens delikata hummersoppa. Soppan gjorde succé och därefter dukades den hemgjorda buffén fram. Fantasifulla bulgursallader trängdes med marinerad fläskfilé och heta kycklingben. Pastasallad med pesto stod intill bönsallad med cocktailtomater och parmesan. Vacker tomat- och löksallad tävlade med laxrullar fyllda med pepparrotscreme och krispig sallad om gästernas uppmärksamhet. Brödet låg vackert i sina korgar och inbjöd till förtäring. Vitt och rött vin stod på eget bord tillsammans med vatten, läsk och öl. Middagen avslutades med kaffe och avec och därtill bjöds choklad och tryffel ur många olika askar. Det var en mycket lyckad middag och festarrangörerna prisades för sina insatser.

Men inget femtioårskalas utan tal och jag kom heller inte undan. Lilla Mys svärfar höll ett kärnfullt och mycket roligt tal på vers, Finlandsfilifjonkan talade för alla mina syskon och avslutade sitt mycket skickliga och lättsamma tal med att överlämna en enkelbiljett till New York - eftersom jag alltid tagit för stor plats i syskonskaran - och vännerna S-E och U sjöng sitt hyllningstal till mig så jag rördes till tårar.

Underbart är kort och helgen avslutades med att hela tjocka släkten kom hem till mig på söndagen för kaffe och tårta innan våra vägar skiljdes åt för denna gången. Det var en helt underbar helg och jag, som mina muminbröder, funderar på om jag skulle ta och fira med stort kalas då jag fyller femtiofem!

Tack alla ni - min familj, släkt och vänner - som gjorde min femtioårsfest till ett minne för livet!


Illustration Tove Jansson.