Skidsemester

Det var så lustigt. Jag hade tänkt på det några veckor innan och kommit fram till att de hade lagt av med såna aktiviteter. Självklart var det så - det skulle vara alldeles för riskabelt att hålla på med dylikt i deras ålder hade jag kommit fram till. Men ack vad jag bedrog mig. För plötsligt säger Mårran till mig i telefonen förra veckan; " I morgon åker jag och pappa på skidsemester i en vecka. Det skall bli riktigt skönt för vi har varit så slappa denna vinter och inte varit ute så mycket. Vi behöver verkligen röra på oss!"

Jag satte kaffet i vrångstrupen och kippade efter andan. Herregud!! Är de inte kloka! Skidsemester! De är ju inte precis några ungdomar längre! Hemulen blir faktiskt 80 år om tre månader och Mårran har fyllt 75. Men det verkade inte bekomma dem de minsta. Här skulle det skidas och där med basta. Jag såg brutna lårbenshalsar och brutna ben dansa på min hornhinna! Mårran bara skrattade åt mig då jag drog upp mina betänkligheter. Det skulle nog bli så bra så och det var minsann ingenting att oroa sig för.

Så åkte de iväg till Vuokatti i östra Finland. Jag ringde dem första dagen för jag var tvungen att diskutera ett kakrecept med Mårran. De var precis på väg till frukosten i restaurangen och de berättade glatt om sin fina stuga med tre sovrum, vardagsrum, kök och bastu. Det fanns även en spa-avdelning på hotellet som de skulle besöka vid tillfälle. Skidförutsättningarna var utmärkta med mycket snö och lagom kallt. De var så glada och nöjda och det verkade som om de knappt kunde bärga sig tills de skulle få ge sig ut i spåren senare under dagen.

Sedan har det varit tyst. Knäpptyst. Tills igår kväll. Då kom det ett sms var de meddelade att de nu var lyckligen hemma igen. Ett sms!! Från 80-åringen och 75-åringen! Herregud!! Vad skall det bli av dagens pensionärer!!??

Illustrationer Tove Jansson.