Måndagspass hos sjukgymnasten

Åhhh! Jag suckar djupt då jag ser hur taxin kör förbi mitt hus i ösregnet. Att det skall vara så svårt att hitta hem till mig efter ett och ett halvt år av sjukresor! Men det är inget annat att göra än att ta fram regnkappan, ta på sig stövlarna, ta kryckan och gå ut och ställa sig vid stora vägen. Han får väl plocka upp mig då han kommer tillbaka efter att ha irrat omkring på berget ett tag. För köra förbi mitt hus en gång till, det måste han, så det är bara att stå vid vägkanten och vänta ut honom. Jag har vanan inne så att säga.

Sjukgymnastiksalen är tom då jag kommer en kvart för tidigt. Jag tvättar mina händer med handspriten som står strategiskt vid ingången till salen. Den har kommit dit nu i hysterin över eventuell flunssaepidemi och lappen uppmanar oss med stora bokstäver att tvätta händerna både då vi går in och lämnar rummet. Vi "spritar" redan alla redskap efter vi använt dem, så som man skall göra i en gymsal, men detta med handsprit i dörröppningen är relativt nytt. Jag såg även att det stod en lapp på anslagstavlan i väntrummet att tidningar och leksaker är bortplockade nu då vi kanske har en epidemi att vänta. Och eventuella flunssafall är redan hänvisade till en annan ingång och får inte beblanda sig med oss andra vanliga dödliga. Jag vet inte riktigt om man skall skratta eller gråta.

Jag går på gåbandet och värmer upp. Idag har jag satt hastigheten på tre och jag koncentrerar mig ordentligt då jag tar mina steg. Jag bestämmer mig för att gå hela tio minuter idag även om mitt knä hela tiden ger vika de sista minuterna. Uppvärmd tänker jag nu fortsätta på steppbrädan i ett intervall om tio steg gånger tre med både vänster och höger fot. Men vad faaan! Nu satte han sig ju där den där snubben som precis varit i Spanien! Han skall jobba med gummibandet Sussi vid ribbstolen. Och jag som behöver ribbstolen att hålla mig i då jag går på min steppbräda. Skit - rent ut sagt! Jaha - då får jag göra något annat i stället tills platsen blir ledig.

Jag lägger mig på mage på bänken med ansiktet ner mot golvet. Jag arbetar ordentligt med skivstången och pustar ut mellan varven. U2 sjunger "One" på radion och jag nynnar med. Då jag är klar med övningen är jag alldeles röd i ansiktet efter hålet i bänken som jag tittat ner igenom. Snyggt! Jag fortsätter jobba på bänken och fäller ner halva bänken och lägger mig ner igen på mage. Denna gång hänger jag med halva kroppen mot golvet och arbetar upp kroppen i horisontalläge i några minuter. Det är jobbigt och tar ordentligt på min rygg. Jag vågar inte jobba för länge för då kommer jag inte att komma upp därifrån överhuvudtaget. Jag fortsätter i stället att jobba med benen och ligger nu på mage raklång på bänken. Tjugo gånger x tre med vardera benet i halvböjt läge bakåtlyft. Jag är helt slut då övningen äntligen är klar.

Jag kämpar på och fortsätter med arm och skulderövningar. Till slut blir platsen för steppbrädan ledig och jag går upp och ner, upp och ner. Jag byter övning och står nu och niger lite lätt på mitt vänstra ben. Det tar rejält ont i mitt knä och jag får koncentrera mig på den lätta knixen för att inte börja gråta. Men jag niger en stund och sedan så får det vara bra. Nu sätter jag mig ned på en bänk efter att ha hämtat tyngdband till mitt ben. Först binder jag fast ett kilo på det vänstra benet och gör några lyft för att känna hur det känns. Idag känns det ganska okay och jag binder fast ett halvkilo till. Jag sitter en stund och lyfter det vänstra benet tills smärtan i knät tvingar mig att sluta.

Tiden går och mitt pass är snart slut. Jag forsätter med att sitta på en pilatesboll och gör dragövningar. Det är bra att öva upp balansen med att sitta på pilatesbollen och jag sliter och drar i mina handtag. Svettig fortsätter jag till steppbrädan igen och går upp och ner, upp och ner. Nigandet får jag hoppa över nu för mitt knä klarar inte det än en gång. Nu har jag jobbat på i drygt en timme och jag känner mig nöjd och belåten. Jag avslutar mitt pass med att ligga på tippbrädan och sträcka ut mig ett par minuter. Det känns så skönt att få tänja på kroppen så mycket det går där på tippbrädan och det är så skönt att avsluta mina pass på det sättet.

Jag säger hejdå till min underbara sjukgymnast L. "Vi ses igen på torsdag" säger hon och ler stort. Taxin har kommit och jag drar på mig mina ytterkläder. Minsann är det inte samma chaufför som körde mig hit! Då skall han väl hitta hem till mig nu i allafall!


Illustration okänd.