"Det är bara att plocka - det finns hur mycket som helst!" Min gamla granne spände blicken i mig och fortsatte småskälla på mig på sin grötiga danska. "Jag har ju sagt till dig innan. Plocka allt, plocka hur mycket du vill och ta vinbärsbuskarna med för nu vill jag inte ha mer!" "Ja, ja" -mumlade jag - "men jag visste ju inte om svärdottern din ville ha alla bären." "Näää - hon vill inget ha för hon vet inte hur hon skall göra med dem!" spottade han ur sig. Och jag tackade och neg för glad blev jag förstås över alla jordgubbar och röda- och svarta vinbär som jag nu skulle få.
Under soliga underbara dagar har vi plockat bär så vi knappt vill se dem mer. Ja, jag har förstås inte kunnat plocka så värst mycket jordgubbar för det har varit för jobbigt att stå. Och huka mig kan jag ju inte. Nej - det är Lilla My och Sniff som har suttit i jordgubbslandet mest hela tiden. Och det är inget litet jordgubbsland vi talar om heller. Sexton långa rader tar sin modiga tid att gå igenom.
Det är i de höga vinbärsbuskarna som jag har gjort min insats. Där har jag suttit på min stol och filosoferat. Det har varit en lisa för själen att sitta där och eftertänksamt plocka i godan ro. Vilken lycka att få sitta och se ut över hav och fält, höra fåglarna kvittra och känna havsbrisen svalka ibland. Allt medan hinken sakta efterhand fylls av doftande solvarma bär. Helt underbart har det varit.
Men allt det goda för ju arbete med sig. Flaskor och burkar har burits upp ur källaren och diskats och gjorts i ordning. Saft har kokats på jordgubbar och vinbär i saftmajan. Ibland har jag blandat de båda för blandsaft är så himla gott det med. Sylt har kokats och rårörts. Allt har med kärleksfull hand hällts över på fina flaskor och burkar och ställs till sidan för att svalna. Snart skall de bäras ner i den kalla mörka källaren och sättas upp i rader på hyllorna. Så fint det skall bli! Och sist men inte minst så har otaliga brickor med bär styckfrysits och lagts över i fryspåsar. De skall jag äta till frukost med keso, fil och frön såsom jag alltid gör under den mörka årstiden. Nyttigt och gott och fullt med vitaminer.
Härliga sommardagar har passerat och jag är så nöjd och glad. Det får mig att tänka på när vi i min barndom med Mårran och Hemulen gjorde precis samma sak. Vi plockade bär på friland och i buskar, i skog och på myr. Mårran saftade och syltade och med kärleksfull hand hällde hon över allt i fina flaskor och burkar. Allt går igen och underbart är väl det!
Illustration Tove Jansson.
2 kommentarer:
Underbart. Jag fick minsann smaka den goda saften på stranden häromdagen...helt ljuvlig =)
Den där fina bilden på muminmamman! Var hittar man den, törs man fråga...
Kram Lycke
Skicka en kommentar